Bladvoordemond.nu – Här kan du läsa om yttrandefrihet, pressfrihet och demokrati
Sveriges grundlagar
Sverige har fyra grundlagar som reglerar vårt statsskick: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Dessa lagar är överordnade andra lagar, och berättar hur Sverige ska styras och förvaltas.
Regeringsformen är den viktigaste grundlagen. Den reglerar medborgarnas rättigheter, riksdagsvalet, statschefens befogenheter, vilka lagar som får stiftas, finansmaktens befogenheter och mer.
Successionsordningen är äldst av grundlagarna, och reglerar tronföljden, dvs. vem som får bli kung eller drottning. Lagen berättar också att det endast är ättlingar inom Jean Baptiste Bernadotte-släkten som innefattas, och sedan 1980 har även kvinnor rätt att bli statschefer. Prinsessan Viktoria är nästa tronarvinge, då hon är Carl XVI Gustafs äldsta barn.
Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ses som mediegrundlagar, då de skyddar tidningar, tv- och radiosändningar samt andra medier.
Tryckfrihetsförordningen ska garantera ett fritt meningsutbyte för samtliga medborgare. Lagen förnyades år 1949, och innefattar främst tryckta verk, likt tidningar och böcker. Tryckfrihetsförordningen förbjuder censur och värnar även om offentlighetsprincipen, som ger allmänheten insyn i offentliga verksamheter.
Yttrandefrihetsgrundlagen stiftades år 1991, och påminner i stort om Tryckfrihetsförordningen. Det viktigaste som denna lag bidrar med är att ge grundlagsskydd åt tv-sändningar, webbsidor samt radiosändningar.
Tredje statsmakten
Den tredje statsmakten är en inofficiell beskrivning på Sveriges massmedia, och den makt de förfogar över, då de granskar politiker och andra offentliga personer. Somliga hävdar att den tredje statsmaktens inflytande minskar, då sociala medier blivit allt vanligare. Den tredje statsmakten mår som bäst när pressfriheten är omfattande.
Pressfrihet tillhör de mänskliga rättigheterna, men trots att så är fallet lever över 50 procent av världens befolkning i förtryck, då de inte får säga, skriva eller tycka vad de vill. Att kunna ta del av fria radio-, tv- och webbsändningar, som i sin tur granskar makten, ser många säkert som en självklarhet – men så är inte fallet i många av väldens länder.
Denna webbsida ska fungera som en upplysningssajt, och det stora huvudmålet är att granska pressfriheten i Sverige och utomlands.
Censur inom media
I länder där starkt förtryck råder är mediecensuren total, men även i Sverige kan pressen censurera sig själva, dvs. ägna sig åt självcensur.
Vi vill verka mot självcensur, som innebär att informationsförmedlare, exempelvis en journalist, indirekt tvingas anpassa sitt budskap utefter det som mottagaren, tex. landets styre, vill ta del av.
Vårt mål om att granska medieklimatet, både i Sverige och utomlands, bör leda till att självcensur ska kunna identifieras och uppmärksammas på ett effektivt sätt.
Demokrati & yttrandefrihet
Tryck- och yttrandefriheten är en grundpelare i alla demokratiska system, och en förutsättning för att demokratiskt land ska må väl. Yttrandefriheten i länder såsom Ryssland, Kina, Oman, Iran, Irak, Nordkorea är dock undermålig. I Kina bestraffas invånare som inte lyder regimens minska vink med hjälp av ett system som bygger på ”sociala krediter”, och i Nordkorea kan hela släkten straffas om en specifik medborgare säger någonting olämpligt om dess ledare.
Detta, och mycket mer, vill vi uppmärksamma genom att skriva träffsäkra artiklar som beskriver hur censuren påverkar befolkningen, samt hur informationsförtryck ter sig i praktiken.
Pressfrihet runtom i världen
Kina
Kina betygsätter sin befolkning, så även journalister, med hjälp av sociala krediter. Journalister som rapporterar om ”fel” ämnesområden bestraffas hårt, och som en konsekvens av det är både den hårda censuren, samt den lite mjukare självcensuren, mycket påtaglig.
Styret skickar ut nya direktiv dagligen, som journalisterna måste lyda till punkt och pricka. Appar med ”känsligt” innehåll, politiska bloggar samt meddelande-appar rensas per automatik, och webbsajter likt New York Times, Google, YouTube, Twitter och Facebook är fullkomligt bannlysta.
Invånare och turister som vill kunna ta sig förbi den kinesiska jättebrandväggen, som i sin tur censurerar webben, kan använda sig av VPN-teknik. Men det är långtifrån alla VPN-tjänster som klarar av att överlista styrets brandvägg, som blir mer tekniskt avancerad för varje år som går.
Iran
Den islamiska republiken Iran styrs av en allsmäktig ledare, som i teorin kan bytas ut vart femte år. Valen är dock farsartade, och kandidater från konkurrerande grupperingar, som inte delar styrets världsuppfattning, diskvalificeras per automatik.
I dagsläget är det Ayatollah Ali Khamenei som styr landet, och journalister samt medborgare som uttrycker åsikter som inte passar Ayatollah censureras och straffas. Samtliga nyhetsmedier får klara instruktioner om vad de får rapportera om, samt hur nyhetsinslagen ska utformas.
Nordkorea
Alla media är statligt styrd. TV-apparaterna kan endast visa statliga kanaler, och samtliga journalister får stränga order om vad de får rapportera om. Japan, Frankrike, Sydkorea och Kina har fått placera journalister och nyhetsbyråer i landet, men även de är hårt kontrollerade av styret. Om de utländska medierna inte lyder diktatorns minsta vink blir de utkastade från landet.
Nordkoreas invånare försöker kringgå censuren genom att dela USB-minnen och minneskort med ”känsligt” material. Utöver det beskrivs specialkonfigurerade radioapparater, som kan ta emot sändningar från Sydkorea, som vanligt förekommande.
Irak
Iraks medieinstitutioner kan verka fria, men självcensuren är påtaglig. Journalister som rapporterar om politiskt ”känsliga” ämnen, och inte ägnar sig år självcensur, censureras och fängslas. För att nämna ett exempel sköts fotografen Ahmed Muhana al-Lami ihjäl, när han rapporterade om en protest som utfördes i Bagdad, i december 2019.
USA finansierar ett sändningsnätverk, Al-Hurra. Nätverkets journalister gör ett bra jobb, då de bland annat granskat korruptionen inom både sunni- och shiamuslimska grupper. Al-Hurra är dock under utredning, då det irakiska styret anser att de ägnar sig åt förtal.
Blogg
Vad är en konsumentkredit egentligen?
Det finns många sätt att låna pengar. Du kan ta ett bolån eller ett billån, så även ett privatlån. Men vad är en konsumentkredit egentligen, och vad krävs för att du ska kunna bli beviljad en konsumentkredit?
Dessa frågor och fler svarar vi på i den här artikeln.
Vad är konsumentkredit?
En konsumentkredit är ett annat ord för ett privatlån eller ett blancolån, det vill säga ett lån utan krav på säkerhet. Konsumentkrediter skiljer sig således från lånealternativ som bolån och billån, där du tvingas pantsätta någonting för att få låna pengar.
Det finns olika typer av konsumentkrediter
1. Kreditkortslån (ränta på cirka 15 %)
Ett kreditkortslån har ofta en ränta på cirka 15 %, men den relativt höga räntan mildras av alla de fördelar du får med ett kreditkort. Många kreditkort erbjuder nämligen bonus eller cashback (pengar tillbaka på dina köp hos tex. Komplett.se), samt tillgång till rabattprogram i hundratals svenska e-butiker.
Alla köp du gör med kortet samlas på ett kreditkonto, och när du blir beviljad kortet får du en kontokredit som i många fall ligger på mellan cirka 50 000 och 100 000 kr.
2. Snabba lån (ränta på ca. 35 %)
Ett snabbt lån har i regel en ränta på omkring 35 %, vilket har medfört att dessa typer av lån ofta kallas för nödlån. Närmare bestämt ska du bara teckna dig för ett snabbt lån när du själv tjänar på det. Att ta ett snabbt lån för att köpa ett månadskort till bussen är ofta en bra idé, om det krävs för att du ska kunna ta dig till jobbet och tjäna pengar.
Att ta ett snabbt lån för lyxkonsumtion är alltid en dålig idé.
3. Privatlån (ränta på ca. 7,5 %)
Ett privatlån har ofta en ränta på 7,5 %, och denna lånetyp är avsedd för konsumtion. Att ta ett privatlån för att renovera bostaden eller för att köpa en bil är exempelvis en bra idé. Detta då räntan är låg samtidigt som avbetalningstiden är flexibel. Utöver det behöver du ju inte heller pantsätta någonting, vilket ger dig frihet att göra vad du vill med pengarna.
Värt att lägga märke till är att det är en bra idé att jämföra lån online hos en låneportal, för då måste långivarna tävla om att erbjuda dig det bästa lånet. Utöver det delar alla långivare på en och samma kreditupplysning, vilket betyder att din kreditvärdighet inte påverkas nämnvärt.
Att jämföra lån är någon du kan göra hos Sambla – en svensk låneförmedlare.
Vanliga krav för att kunna ta en konsumentkredit
- Du måste vara över 18 år.
- Du måste var folkbokförd i Sverige.
- Du får inte ha några skulder till Kronofogden.
- Du måste ha en månadsinkomst på minst 10 000 kronor.
- Du bör ha lön i Sverige sedan minst 3 år tillbaka.
- Du bör inte ha några betalningsanmärkningar.
- Du måste kunna betala tillbaka pengarna innan du är cirka 70 år gammal.
Läs mer: Så fungerar det med ansvarsfull kreditgivning
Detta påverkar räntan på din konsumentkredit
5 faktorer som ger dig en lägre ränta
- Du har en hög lön.
- Du har ett fast arbete sedan många år tillbaka.
- Du äger din egen bostad och har ett lågt bostadslån.
- Du har inga eller få andra krediter.
- Du har få UC-upplysningar i ditt register.
5 faktorer som ger dig en högre ränta
- Du är timanställd.
- Du har en låg inkomst.
- Du äger inte din egen bostad.
- Du har många dyra småkrediter.
- Du har många UC-upplysningar i ditt register.
Så fungerar det med ansvarsfull kreditgivning
I Sverige finns det lagar som bestämmer hur långivare får marknadsföra sig mot konsumenter, där bland annat Konsumentkreditlagen, Marknadsföringslagen och Kreditupplysningslagen inkluderas. Men garanterar dessa lagar ansvarsfull kreditgivning, och vad innebär begreppet egentligen?
Vad betyder ansvarsfull kreditgivning?
Ansvarsfull kreditgivning betyder att långivarna upplyser konsumenterna om att det kan vara riskfyllt att ta ett lån, samt att ett lån inte är någon lösning på tillfälliga ekonomiska problem. Ett viktigt mål är att kunder som inte klarar av att betala tillbaka lånet, inte ska få låna pengar.
2 anledningar till att ansvarsfull kreditgivning är viktigt
1. Hela samhället tjänar på det
Enligt Kronofogden kostar överskuldsättningen samhället 30–50 miljarder kronor varje år. De pengarna hade lika gärna kunnat öronmärkas för sjukvård, barnomsorg eller skola.
Läs mer: Så jobbar Reportrar utan gränser
2. Överskuldsättning bidrar till ohälsa
Personer som inte har råd att betala tillbaka sina skulder har en högre risk för att bland annat drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, ångest, depression, högt blodtryck, diabetes samt allergier. Det är främst den inre stressen, och känslan av att inte ha kontroll över sina egna liv som bidrar till att överskuldsatta ofta drabbas av ohälsa.
2 anledningar till att ansvarsfull kreditgivning existerar
1. Kronofogden driver in skulder kostnadsfritt
Faktum är att långivare som verkar i Sverige inte behöver driva in sina skulder för egen maskin. Det gör Kronofogden utan kostnad, vilket både är unikt och lite farligt, då långivarna får än fler incitament att låna ut pengar till personer med en dålig ekonomisk status.
2. Det finns för många oseriösa långivare
Det finns många nya aktörer som ger ut smslån. Vissa av dem sköter sig perfekt och ägnar sig åt ansvarsfull kreditgivning, men så är inte alltid fallet. Då det finns många oseriösa aktörer som marknadsför sig på oetiska sätt, med mål att locka till sig återbetalningssvaga kunder.
Det är även problematiskt att långivare som beviljar snabba lån i regel bara samarbetar med Bisnode samt Creditsafe, och inte UC. Det betyder att skuldsatta enkelt kan bli beviljade ett snabbt lån så länge långivaren inte gör en kreditupplysning via UC, och håller sig till Creditsafe eller Bisnode.
Personer som tar smålån hos flera aktörer har i regel skuldproblem, så det är viktigt att du som konsument ställer krav på långivaren gällande hur denne marknadsför sina lån. Företag som vill tjäna pengar på andras bekostnad ska du inte göra affärer med.
Notera även att det är en bra idé att kontakta din Kommuns Skuld- och Budgetrådgivning, vilket du kan läsa mer om hos Konsumentverket.
3 starka och inflytelserika frihetskämpar
En frihetskämpe utmanar den nuvarande politiska ordningen samt de normer som existerar för att befria sitt folk eller sina landsfränder från förtryck. Det är dock vanligt att fredliga frihetskämpar felaktigt beskrivs som politiska ledare istället för frigörare, och är problematiskt.
Begreppet frihetskämpe är tätt förknippat med Indien, där flertalet eldsjälar kämpat för att frigöra landets invånare från orättvisor och förtryck. Men frihetskämpar har existerat, och existerar fortfarande i hela världen.
Nedan listar vi tre av de mest inflytelserika frihetskämparna:
- Nelson Mandela: Bekämpade rassegregation i Sydafrika och blev landets första svarta president.
- Mahatma Gandhi: Kämpade mot rassegregering och diskriminering i Indien och Sydafrika.
- Martin Luther King: Var en viktig del av medborgarrättsrörelsen i USA. Bekämpade rasism via fredliga medel.
I de stycken som återfinns nedan presenterar vi de frihetskämpar som precis nämnts på ett mer detaljerat sätt.
1. Nelson Mandela
Nelson Mandela föddes den 18 juli år 1918 och tillhörde en sydafrikansk kungaätt. Han utbildade sig till advokat och var yrkesverksam under ett flertal år men Nelson ville påverka än mer, så han beslöt sig för att gå med i den afrikanska nationalkongressen år 1943.
I denna organisation kämpade han hårt för att förändra folkets, och framförallt ledarnas inställning till rassegregation. Mandela var verksam inom den afrikanska nationalkongressen i nästan 20 år, men beslöt sig år 1961 för att grunda Umkhonto we Sizwe, eller Nationens spjut, som året därefter utförde ett kuppförsök mot den sydafrikanska regeringen.
Mandela arresterades i samband med kuppen, och i de kommande domstolsförhandlingarna ska han ha yttrat att han var beredd att dö för att uppnå sina mål om ett demokratiskt och rättvist Sydafrika.
År 1994 besannades hans drömmar. Hans parti vann en jordskredsseger och som landets första svarta president lyckades han försona folket på ett effektivt sätt.
Läs mer: Vad är den tredje statsmakten?
2. Mahatma Gandhi
Mahatma Gandhi föddes i den indiska staden Porbandar, den andra oktober 1869. Han ses fortfarande som en landsfader för Indien, och är vida känd för de fredliga samt effektiva protester och demonstrationer dom han planerade och deltog vid.
Som 23-åring lämnade han Indien och reste till Sydafrika, där han kom att arbeta som advokat under två årtionden. Det var även där som han för första gången upplevde förtryck och rassegregation, vilket inspirerade honom att grunda en medborgarrörelse med mål att stävja rasism och segregation.
Efter att ha påverkat Sydafrikas ledare reste han tillbaka till Indien år 1915, där han fortsatte kampen gentemot etnisk, religiös samt ekonomisk diskriminering. Hans fredliga protester enade ett tidigare splittrat Indien, som vid 1900-talets början var ockuperat av brittiska styrkor.
Mahatma mördades år 1948, men hans ledord; enkelhet, rättvisa, tro och fredlighet, kommer aldrig att glömmas bort.
3. Martin Luther King Jr
Martin Luther King Jr var en amerikansk frihetskämpe som hade som mål att utrota det förtryck som mörkhyade amerikaner fick uppleva i mitten av 1950-talet. Han var ledare för den afroamerikanska medborgarrättsrörelsen, och betydelsefull för utvecklingen av medborgerliga rättigheter i USA.
King var under en tid baptistpastor, men blev tack vare sina fredliga demonstrationer och aktiviteter, likt bussbojkotten i Montgomery, en framstående frihetskämpe. King utförde sitt berömda ”I Have a Dream”-tal år 1963, där han förtydligade sin vision om att man ska behandla människor utefter dess karaktär, och inte etnicitet.
År 1964 mottog King Nobels fredspris som en konsekvens av sitt arbete för att stävja rassegregering med hjälp av fredliga medel, såsom civil olydnad. Utöver Martin Luther King-anhängare kämpar även Reportrar utan gränser för demokrati och frihet.
King mördades den 4 april år 1968 i Memphis, Tennessee, där han var i färd med att anordna en demonstration. Hans mord gav upphov till stora kravaller samt landssorg, bekräftar Aftonbladet, och hans avtryck i USA:s historia var och förblir stort.
Martin Luther King-dagen, som firas varje år den tredje måndagen i januari (15 – 21 januari), är en amerikansk helgdag, och i Sverige delas sedan 2005 ett Martin Luther King-pris ut till en person som verkat i hans anda. År 2020 fick en miljörörelse ta emot priset, förtydliga MyNewsdesk.
Nedan återfinns ett videoklipp där 2018 års vinnare av Martin Luther-priset berättar om sin kamp för unga i TV4:s nyhetssoffa.
Engagera dig du med
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Röda korset är den svensk välgörenhetsorganisation som verkar för att skydda mänskligt liv och hälsa, samt för att förhindra mänskligt lidande.
De har cirka 97 miljoner volontärer världen över, och ser gärna att medlemsantalet ökar. Om du inte själv har tid att delta tar de även emot ekonomiska stödinsatser.
Censur i Sverige
I Sverige har censur förekommit vid ett flertal tillfällen, och somliga hävdar att en viss censur fortfarande existerar. Vi inleder artikeln med att förklara vad censur innebär, samt varför censur existerar.
Vad är censur?
Den vanligaste definitionen av censur består av att en myndighet eller en regering bestämmer vad en person får säga och tycka, samt förändrar litteratur-, film- och teaterstycken så att handlingen passar den världsbild de styrande vill förmedla. Massmedia, eller den tredje statsmakten, kan även ägna sig åt självcensur, och detsamma gäller för privata företag.
I huvudsak existerar två typer av censur:
Statlig censur: Styret bestämmer vad som får publiceras genom att stifta lagar som påverkar pressfriheten.
Självcensur: En utgivare, eller en individ, struntar i att publicera känsligt material av rädsla för att stöta sig med exempelvis regeringen, storföretag eller politiska grupper.
Varför existerar censur?
Politisk censur nyttjas oftast av den grupp som har makten i ett specifikt land, för att tysta politiska motståndare, samt för att vinna folkets gunst.
Censur används även under krigstid, då staten har ett intresse av att förstora medgångar, och förminska motgångar, för att soldaternas stridsmoral inte ska svikta. Censur i krigstid nyttjas även för att befolkningen ska stödja krigsapparaten.
Det uppgivna skälet till censur kan ofta vara godtyckligt. För att nämna ett exempel har SVT rapporterat om att den ryska regeringen vill göra det olagligt att komma ut som homosexuell. Anledningen till förändringen ska bestå av att ”skydda minderåriga”, men mycket tyder på att den ryska regeringen har ett annat uppsåt, då de uppenbarligen är mer intresserade av att förminska homosexuellas friheter.
Censur inom Sveriges gränser
Censur under andra världskriget
Under andra världskriget, som utkämpades mellan 1939 till 1945, var censur vanligt förekommande i Sverige. År 1941 las en ny paragraf till i tryckfrihetsförordningen, som innebar att de som talade illa om andra länders ledare skulle straffas. Paragrafen las till som en konsekvens av att Sveriges ledning inte ville riskera sin goda relation till Tyskland.
För att nämna ett exempel valde den dåtida svenska ledningen att inte uttala sig om judarnas situation. Den handlingen betraktades då som neutral samt taktisk, men i efterhand kan samma initiativlöshet beskrivas som kutryggad.
Filmcensur
Statens biografbyrå censurerade filmer mellan 1911 till 2011. Mer specifikt klippte de bort delar av filmer som de ansåg vara stötande eller moraliskt förkastliga. Våld, homosexuella skildringar och alltför politiskt laddat eller samhällskritiskt material doldes effektivt av biografbyrån.
Efter en tid ansåg Statens Biografbyrå att filmcensur för vuxna inte längre var försvarbart, då deras förhållningssätt riskerade att bryta mot tryckfrihetsförordningen.
Hur uttrycker sig censur i Sverige?
Den svenska staten censurerar inte på något sätt. Alla har rätt att säga, skriva och tycka precis vad de vill, utan statlig inblandning. Självcensur kan dock existera till viss mån, men det är ingenting som är unikt för Sverige, utan mer av en global företeelse.
Censurering inom sociala medier existerar dock, och vissa skriker vitt och brett om att ”jag har blivit censurerad!”. Men sanningen är att moderering inte kan räknas som regelrätt censur, då personen ifråga brutit mot användaravtalet. Det står den alltid kränkte parten fritt att skapa ett eget socialt nätverk, med ett mer lössläppt regelverk.
Public service fått kritik i Sverige
I Sverige är det många som på senare år har kritiserat svensk public service för censurliknande åtgärder. Kritiken grundar sig framförallt i att många anser att public service är vänstervridet, och på så sätt inte visar en fullständig bild eller nyhetsrapportering.
Även om det kan antas vara en överdrift att public service i Sverige bedriver censur är det förstås önskvärt att public service skall hållas så objektivt och opartiskt som möjligt.