Bladvoordemond.nu – Här kan du läsa om yttrandefrihet, pressfrihet och demokrati

 

home

Sveriges grundlagar

Sverige har fyra grundlagar som reglerar vårt statsskick: regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Dessa lagar är överordnade andra lagar, och berättar hur Sverige ska styras och förvaltas. 

Regeringsformen är den viktigaste grundlagen. Den reglerar medborgarnas rättigheter, riksdagsvalet, statschefens befogenheter, vilka lagar som får stiftas, finansmaktens befogenheter och mer.

Successionsordningen är äldst av grundlagarna, och reglerar tronföljden, dvs. vem som får bli kung eller drottning. Lagen berättar också att det endast är ättlingar inom Jean Baptiste Bernadotte-släkten som innefattas, och sedan 1980 har även kvinnor rätt att bli statschefer. Prinsessan Viktoria är nästa tronarvinge, då hon är Carl XVI Gustafs äldsta barn.

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ses som mediegrundlagar, då de skyddar tidningar, tv- och radiosändningar samt andra medier.

Tryckfrihetsförordningen ska garantera ett fritt meningsutbyte för samtliga medborgare. Lagen förnyades år 1949, och innefattar främst tryckta verk, likt tidningar och böcker. Tryckfrihetsförordningen förbjuder censur och värnar även om offentlighetsprincipen, som ger allmänheten insyn i offentliga verksamheter.

Yttrandefrihetsgrundlagen stiftades år 1991, och påminner i stort om Tryckfrihetsförordningen. Det viktigaste som denna lag bidrar med är att ge grundlagsskydd åt tv-sändningar, webbsidor samt radiosändningar.

 

Tredje statsmakten

Den tredje statsmakten är en inofficiell beskrivning på Sveriges massmedia, och den makt de förfogar över, då de granskar politiker och andra offentliga personer. Somliga hävdar att den tredje statsmaktens inflytande minskar, då sociala medier blivit allt vanligare. Den tredje statsmakten mår som bäst när pressfriheten är omfattande.

Pressfrihet tillhör de mänskliga rättigheterna, men trots att så är fallet lever över 50 procent av världens befolkning i förtryck, då de inte får säga, skriva eller tycka vad de vill. Att kunna ta del av fria radio-, tv- och webbsändningar, som i sin tur granskar makten, ser många säkert som en självklarhet – men så är inte fallet i många av väldens länder.

Denna webbsida ska fungera som en upplysningssajt, och det stora huvudmålet är att granska pressfriheten i Sverige och utomlands.

 

Censur inom media

I länder där starkt förtryck råder är mediecensuren total, men även i Sverige kan pressen censurera sig själva, dvs. ägna sig åt självcensur.

Vi vill verka mot självcensur, som innebär att informationsförmedlare, exempelvis en journalist, indirekt tvingas anpassa sitt budskap utefter det som mottagaren, tex. landets styre, vill ta del av.

Vårt mål om att granska medieklimatet, både i Sverige och utomlands, bör leda till att självcensur ska kunna identifieras och uppmärksammas på ett effektivt sätt.

 

Demokrati & yttrandefrihet

Tryck- och yttrandefriheten är en grundpelare i alla demokratiska system, och en förutsättning för att demokratiskt land ska må väl. Yttrandefriheten i länder såsom Ryssland, Kina, Oman, Iran, Irak, Nordkorea är dock undermålig. I Kina bestraffas invånare som inte lyder regimens minska vink med hjälp av ett system som bygger på ”sociala krediter”, och i Nordkorea kan hela släkten straffas om en specifik medborgare säger någonting olämpligt om dess ledare.

Detta, och mycket mer, vill vi uppmärksamma genom att skriva träffsäkra artiklar som beskriver hur censuren påverkar befolkningen, samt hur informationsförtryck ter sig i praktiken.

Pressfrihet runtom i världen

 

Kina

Kina betygsätter sin befolkning, så även journalister, med hjälp av sociala krediter. Journalister som rapporterar om ”fel” ämnesområden bestraffas hårt, och som en konsekvens av det är både den hårda censuren, samt den lite mjukare självcensuren, mycket påtaglig.

Styret skickar ut nya direktiv dagligen, som journalisterna måste lyda till punkt och pricka. Appar med ”känsligt” innehåll, politiska bloggar samt meddelande-appar rensas per automatik, och webbsajter likt New York Times, Google, YouTube, Twitter och Facebook är fullkomligt bannlysta.

Invånare och turister som vill kunna ta sig förbi den kinesiska jättebrandväggen, som i sin tur censurerar webben, kan använda sig av VPN-teknik. Men det är långtifrån alla VPN-tjänster som klarar av att överlista styrets brandvägg, som blir mer tekniskt avancerad för varje år som går.

 

Iran 

Den islamiska republiken Iran styrs av en allsmäktig ledare, som i teorin kan bytas ut vart femte år. Valen är dock farsartade, och kandidater från konkurrerande grupperingar, som inte delar styrets världsuppfattning, diskvalificeras per automatik. 

I dagsläget är det Ayatollah Ali Khamenei som styr landet, och journalister samt medborgare som uttrycker åsikter som inte passar Ayatollah censureras och straffas. Samtliga nyhetsmedier får klara instruktioner om vad de får rapportera om, samt hur nyhetsinslagen ska utformas. 

 

Nordkorea

Alla media är statligt styrd. TV-apparaterna kan endast visa statliga kanaler, och samtliga journalister får stränga order om vad de får rapportera om. Japan, Frankrike, Sydkorea och Kina har fått placera journalister och nyhetsbyråer i landet, men även de är hårt kontrollerade av styret. Om de utländska medierna inte lyder diktatorns minsta vink blir de utkastade från landet.

Nordkoreas invånare försöker kringgå censuren genom att dela USB-minnen och minneskort med ”känsligt” material. Utöver det beskrivs specialkonfigurerade radioapparater, som kan ta emot sändningar från Sydkorea, som vanligt förekommande.

 

Irak 

Iraks medieinstitutioner kan verka fria, men självcensuren är påtaglig. Journalister som rapporterar om politiskt ”känsliga” ämnen, och inte ägnar sig år självcensur, censureras och fängslas. För att nämna ett exempel sköts fotografen Ahmed Muhana al-Lami ihjäl, när han rapporterade om en protest som utfördes i Bagdad, i december 2019.

USA finansierar ett sändningsnätverk, Al-Hurra. Nätverkets journalister gör ett bra jobb, då de bland annat granskat korruptionen inom både sunni- och shiamuslimska grupper. Al-Hurra är dock under utredning, då det irakiska styret anser att de ägnar sig åt förtal.

Blogg